Sammanslutningar bildas fo?r att minska transaktionskostnaderna pa? marknaden, i fo?rhoppning om o?kad produktivitet. Fo?retagets uppgift a?r att generera o?kad vinst och aktiea?garva?rde, men separationen av a?gandet och kontrollen ger upphov till avvikande egenintressen inom fo?retaget. Ersa?ttning till VD:n och ledande befattningshavare blir ett instrument fo?r att koordinera gemensamma la?ngsiktiga intressen med aktiea?garna.

Med denna uppsats har vi kartlagt de administrativa reformerna som styr Sveriges sjukvård idag. Dessa reformer bygger på idéer hämtade från New Public Management och Total Quality Management. Vidare har dessa institutionaliserats i enlighet med den Nyinstitutionella teorin som beskriver hur dessa reformer har kommit till samt hur och varför de har uppnått legitimitet inom sjukvården. I praktiken har kvalitetsstyrningen tagit sig i uttryck i form av kvalitetsregister som utgör ett styrinstrument. Detta är en kvalitativ studie som utgår ifrån att detta styrningssätt har en rad konsekvenser på läkarprofessionen.

Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa hur brukare som har kontakt med socialtjänsten på grund av missbruksproblematik upplever och beskriver sitt inflytande över den egna behandlingen. Studien utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats - sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med brukare som har kontakt med socialtjänsten på grund av missbruksproblematik. Resultatet tolkades utifrån den Nyinstitutionella teorin och visade att brukarna upplever att de har inflytande i sin kontakt med socialtjänsten, men på vilket sätt och i vilken omfattning varierar och påverkas till stor del av vilken socialsekreterare brukaren träffar. När vård enligt LVM ligger nära till hands upplever brukarna att kommunikation och information brister från socialsekreterarens sida. Samtliga brukare framhåller att kommunikation och delaktighet underlättar behandlingsarbetet och ökar den egna motivationen.

Studien syftar till att undersöka hur ett företag verksamt i bemanningsbranschen arbetar medstrategi. Då uthyrning av personal är en polariserad fråga med många skeptiker syftar studienäven till att undersöka hur ett företag i en ifrågasatt bransch legitimerar sig gentemot kunderoch konkurrenter. Genom en induktiv forskningsmetod har en fallstudie med intervju somhuvudsaklig metod genomförts. Fallstudien består utav en tjänstekoncern som främst verkarinom bemanningsbranschen. För att besvara studiens frågeställning appliceras teorier frånsåväl den strategiteoretiska skolan som den nyinstitutionella på det empiriska materialet..

Titel: Ersättningsutskott ? En studie om vilka faktorer som kan förklara förekomsten av ett ersättningsutskott i styrelser för svenska börsbolag.Bakgrund: År 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning i ett försök att överbrygga förtroendeproblematiken hos näringslivet efter ett antal uppmärksammade bolagsstyrningsskandaler. Syftet med bolagskoden är att den ska vara självreglerande genom följ- och förklaraprincipen. Enligt regel 9.1 i den svenska bolagskoden rekommenderas det att inrätta ett ersättningsutskott i styrelsen som ska hantera ersättningen till ledningen. Kritik har dock väckts gällande självreglering då det framförallt gynnar bolagets anseende snarare än samhället.Syfte: Syftet med den här studien är att förklara vilka faktorer som kan relateras med förekomsten av ett ersättningsutskott i styrelser för svenska börsbolag.Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats för att förklara förekomsten av ersättningsutskott i styrelser för svenska börsbolag.

Arbetet med att stärka ett arbetsgivarvarumärkes attraktivitet, både internt och externt, det alltmer välbekanta begreppet ?Employer branding?, är ett vanligt förekommande koncept i dagens organisationer. Syftet med studien är att försöka ta reda på vad fenomenet ?Employer branding? är och hur organisationer kan bedriva arbetet med att göra sitt arbetsgivarvarumärket attraktiv på den svenska arbetsmarknaden. Tieto, COWI och Klarna AB är de företag som deltar i studien.

När det på 1990-talet uppmärksammades att barn kunde utsätta andra barn för sexuella övergrepp stod behandlingspersonal handfallna. Detta var något som det aldrig tidigare pratats om och ingen visste hur man egentligen skulle tackla problemet. Tack vare Rädda Barnen, Börje Svensson och Anders Nyman kunde ett behandlingsarbete utvecklas. Svensson och Nyman startade upp Rädda Barnens Pojkmottagning och tog emot både flickor och pojkar med sexuella problembeteenden. Efter att denna målgrupp uppmärksammades började så sakterliga utvecklingen av behandlingsmodeller.

Klassisk kriminologisk forskning fokuserar på antingen individbaserade eller miljörelaterade förklaringar till brottsliga handlingar. Situational Action Theory avser att föra samman dessa två synsätt för att bilda en integrerad kriminologisk handlingsteori. Vad får Situational Action Theory för stöd i den kriminologiska forskningen? Vad finns för kritik? Och vad bör forskningen fokusera ytterligare på när det kommer till att testa teorin? Den forskning som finns tillgänglig och som jag presenterar i denna litteraturgenomgång visar att teorin får stöd i empirisk forskning. De flesta studier visar att teorin får bra stöd, några visar stöd för vissa delar av teorin medan andra delar av teorin inte får något stöd.

Denna uppsats behandlar ämnet budgetslack i offentliga organisationer. Budgetslack är ett problem i många organisationer och är därför intressant att studera. Utgångspunkten för detta arbete har varit sju faktorer som enligt teorin har betydelse för förekomsten av budgetslack. De faktorerna består dels av orsakande faktorer och dels av åtgärdande faktorer. De orsakande faktorerna är enligt teorin hård budgetstyrning, minskad informationsbehandling, informationsasymmetri, handlande i eget intresse och deltagande i budgetförhandlingen.

Inom mediaforskning anva?nds en teori om hur tidningar iscensa?tter sina nyheter. Iscensa?ttningar kan liknas vid hur med hur en pja?s arrangeras pa? en teaterscen och teorin har tagits fram av Gert Z. Nordstro?m.

Den här studien använder Agency-teorin och Stewardship-teorin för att undersöka hur motiverande ett Resultatandelssystem (RS) är för de anställda på en mindre svensk bank. Mer specifikt så undersöks hur påtagliga så kallade Free rider-problem är och vilka bakomliggande orsaker som påverkar vikten av sådana problem. Detta bygger på en rent kvalitativ undersökning baserat på intervjuer med anställda på Leksand Sparbank. Resultaten visar att förekomsten av Free rider-problem inte är så vanlig som Agency-teorin antyder och att detta beror främst på att monetära belöningar inte är den primära motivatorn på banken. Resultaten visar också att RSet inte motiverar på det sätt som det är tänkt, RSet har dock en del andra positiva egenskaper..

Bakgrund: Pecking order-teorin är en av de viktigaste teorierna som används inom kapitalstruktur. Men vilken giltighet teorin har i det praktiska för företaget, är väldigt olika beroende på olika faktorer. En av dessa faktorer är företagets storlek. Tidigare forskning tyder på att pecking order förmågan varierar mellan företag av olika storlek. Vissa studier har kommit fram till att pecking order beteendet är mer giltigt hos små företag.

Ur svårigheterna att förklara företags kapitalstruktur och hur den är förknippad med olika risker för olika ägartyper, är syftet att undersöka vilken av Trade-off-teorin och Pecking order-teorin som bäst kan förklara skuldsättningen hos svenska familjeägda företag på Stockholmsbörsen. Med hjälp av en modell för respektive teori har vi genomfört regressionsanalyser för att besvara vårt syfte. Med grund i tidigare forskning kring familjeägda företag och teoriernas grundläggande synsätt på förändring i skuldsättning, har studien utgått från hypotesen att familjeägda företag i högre utsträckning kommer att finansiera sig med internt genererade medel än extern belåning, vilket ligger i linje med Pecking order-teorin. Studien utgår från både finansiell- och ägardata gällande tidsperioden 2004-2013. Resultaten pekar likt hypotesen förutspått mot ett större stöd för Pecking order-teorin hos svenska familjeägda företag.

Syfte: Uppsatsens syfte är att följa ett investeringsprojekt i ett företag och sätta det i relation till teorin om investering. Författarna vill försöka utreda huruvida det förekommer skillnader i hur det går till i praktiken jämfört med teorin om hur företag skall eller bör gå till väga i en investeringsprocess.Metod: Kvalitativ enkelfallstudie med intentionen att utvärdera och jämföra själva utfallet av en investeringsprocess mot gällande teorin baserat på intervju av nyckelperson samt genomgång av dokument.Teori: Med teorier om investering, kalkylmetoder, investeringsbedömning samt om olika typer av investeringar, riskbedömning samt känslighetsanalys vill vi belysa det teorin säger om en investeringsprocess.Empiri: Kort genomgång av studerat företag följs av intervju med nyckelperson i studerat företags investeringsprocess samt bearbetning av i processen använda dokument.Resultat: Företag gör sällan som teorin säger när det gäller investeringskalkyler men teorin finns som komplement till praktikens utförande. Det finns ofta annat än endast investeringskalkyler som visar positivt utfall som ligger till grund för en investering..

Uppsatsens syfte har varit att förstå hur samverkan fungerar mellan socialtjänst och psykiatri. För att göra detta har en kvalitativ studie genomförts för att se vad två personer som arbetar på ett stödboende inom socialtjänsten respektive inom den psykiatriska öppenvården och deras två chefer tänker om samverkan i den löpande verksamheten. Frågeställningarna var: Hur ser samverkan ut mellan de två verksamheterna, vad styr samverkan mellan verksamheterna och hur ser de två professionernas handlingsutrymme ut? Resultaten har analyserats utifrån Grapes (2006) modell av den nyinstitutionella organisationsteorin. Samverkan mellan organisationerna fungerar i det här fallet ganska bra på marknivå.